0708 85 05 28 maria (at) beep.se

Vi skriver, redigerar och översätter texter på svenska och engelska, som den här…

Frilansjournalist – artikel för Poppius Journalistskola. Uppgiften i kursen Research var på att göra research och genomföra ett antal intervjuer samt skriva en längre artikel på ca 10 000 tecken i ett valfritt ämne. Med mitt långvariga engagemang i bland annat Amnesty och Barnfonden valde jag ämnet välgörenhet och skrev ett reportage om Effektiv Altruism. Det som började som en teori om hur man kan göra mer nytta och motverka fattigdom växer nu i allt snabbare takt till en folkrörelse där man kombinerar hjärta och hjärna och tar ett aktivt ansvar i sitt val av välgörenhetsorganisationer.

 

Artikeltext:

Vi skänker allt mer pengar till välgörenhet. Men behovet är fortfarande ofantligt. Går det att kvantifiera medmänsklighet? Och hur mäter man godhet? Effektiva altruister menar att de som skänker pengar till ideella organisationer bör ta ett mer aktivt ansvar för att göra verklig nytta.

Förra året skänkte privatpersoner över 7 miljarder kronor till välgörande ändamål och allmänheten står för nästan 45 procent av de totala insamlingsintäkterna i Sverige. Enligt Svensk Insamlingskontroll går 38 procent av stödet till hjälporganisationer där Rädda Barnen, Röda Korset, UNICEF och UNHCR hör till dem som får mest pengar.

Viljan att hjälpa är stark och idag har 426 organisationer ett 90-konto. Det gör det enkelt och tryggt att skänka en slant. Och det känns bra att hjälpa till, vare sig det sker spontant eller regelbundet. Under 2015 skänkte en genomsnittlig givare som betalar via autogiro 134 kronor per månad.

– Dåligt samvete eller skuldkänslor är inte den bästa drivkraften för välgörenhet, säger Vera Welander Lindén som studerar på Handelshögskolan.

Hon får medhåll av studenterna Erik Engelhardt på Kungliga Tekniska Högskolan och Gustav Alexandrie på Stockholms Universitet. Alla tre kallar sig effektiva altruister och delar en annorlunda syn på hur världen kan förbättras på ett mer resultatrikt sätt.

Idag frågar sig allt fler givare hur stor del av pengarna som når fram och vilken nytta de gör. En trend är att givarna vill ha bättre respons från välgörenhetsorganisationerna. De vill veta mer om de områden de stödjer och de kräver att insatserna har en mätbar effekt.

VÄLGÖRENHETSORGANISATIONERNAS AFFÄRSMODELL med frivilliga gåvor bygger på trovärdighet. Men enligt en rapport från branschorganisationen FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) har var fjärde svensk en negativ inställning till ideella organisationer. Åtta av tio säger sig inte vilja skänka gåvor då de inte tror att pengarna går till avsett ändamål. Och fyra av tio granskar organisationerna innan de skänker pengar.

– Jag tror att unga människor idag funderar på vad det är de vill förändra – vill de rädda liv, ge till jämställdhet, fattigdom, fredsarbete eller något annat och hur och var kan de då engagera sig för det ändamålet. Förhoppningsvis väljer man en organisation utifrån det man själv tycker är viktigt men också utifrån vad organisationen åstadkommer, säger Annika Prine på FRII.

Vera, Erik och Gustav hade på varsitt håll funderat på vilka välgörenhetsorganisationer som gör mest nytta och hur de själva skulle vilja bidra. Alla kom de på olika sätt i kontakt med Peter Singers idéer kring effektiv altruism som söker svaret på frågan: Hur kan vi använda våra resurser för att hjälpa andra och hur gör vi det på bästa sätt?

PETER SINGER är filosof och professor i praktisk etik vid Princeton University. Att hjälpa människor som lever i extrem fattigdom ser han inte som välgörenhet utan som en moralisk skyldighet:

”Tror vi verkligen att vi lever ett gott liv, ett etiskt anständigt liv, om vi inte gör något seriöst för att minska fattigdomen i världen och hjälpa till att rädda livet på barn eller vuxna som sannolikt kommer att dö om vi inte ökar den hjälp som ges?”

Hans tes ”om vi kan hindra något ont utan att offra något av jämförbar betydelse, bör vi göra det” kräver ett livslångt engagemang där vi årligen bör skänka minst 10 procent av vår inkomst.

Med böcker som ”The Life You Can Save” och ”The Most Good You can Do” har Peter Singer blivit en förgrundsfigur till den filosofiska övertygelse som ligger till grund för effektiv altruism – tanken att kombinera moralisk medmänsklighet med ekonomisk rationalitet.

Idag är effektiv altruism en snabbt växande global rörelse som verkar för att förbättra världen. Ser givandet som en aktiv handling som kräver att vi noga har tänkt igenom konsekvenserna: Är det här den mest effektiva hjälp jag kan ge? Hur mycket förbättrar just den här insatsen människors liv? Under hur lång tid kommer det positiva resultatet att bestå? Målet är att få så hög avkastning som möjligt för sin gåva.

EA-rörelsens affärsmässiga inställning till välgörenhet bygger på evidensbaserade fakta. Inför valet av vilka organisationer som bör stödjas granskar man transparens, arbetsmetoder och kostnadseffektivitet. De mest välfungerande organisationerna har visat upp resultat som är mer än 1000 gånger bättre än genomsnittet.

EXTREM FATTIGDOM har många komplicerade orsaker – krig, korruption, handelspolitik, skulder, klimat, sjukdomar och svält. För att identifiera problemområden där gåvorna gör mest nytta undersöker EA-föreningar som ”Give Well” och ”Giving What You Can” i detalj hur en insats drastiskt skulle kunna förbättra livet för ett stort antal människor samt om den skulle ha en märkbart positiv påverkan under lång tid framöver.

Ett sådant problemområde är malaria. Nästan hälften av världens befolkning riskerar att drabbas. Varje år insjuknar 400 miljoner människor och 500 000 dör, varav 70 procent är barn under fem år. Malaria är enkelt och billigt att förebygga så med en kostnadseffektiv insats kan man bekämpa sjukdomen och rädda ett stort antal liv.

Organisationen ”Against Malaria Foundation” distribuerar insektsbehandlade myggnät i drabbade områden, framför allt söder om Sahara men även i Sydamerika och Asien samt Oceanien. Av insamlade medel används 100 procent till inköp och distribution och transparensen är total.

All information redovisas på organisationens sajt: givare, datum, land, gåvans storlek, antal inköpta myggnät, mottagarländer och antal personer som får ett myggnät mot malaria. Rapporteringen går att följa i realtid.

Givarna kan lämna en personlig hälsning. ”Money I won’t even realize I don’t have anymore will save real lives out there” skriver Stephan i Örebro. Hans gåva på €31 räcker till 19 myggnät som kommer att skydda 34 människor mot malaria i Togo. Under 2016 landar organisationens snittkostnad för ett myggnät för två personer på $2.50. Sett till antal människor som skyddas mot malaria gör att EA-rörelsen har utsett ”Against Malaria Foundation” till världens mest kostnadseffektiva välgörenhetsorganisation.

EA-RÖRELSEN och dess synsätt möter även kritik men den är inte samlad då rörelsen har många olika grenar. Men idéerna och strategierna kring effektiv altruism diskuteras på olika håll. Då filosofin till en del ligger nära utilitarismens tanke att ”maximera nyttan och skapa största möjliga lycka åt största möjliga antal människor” kritiseras den för att fokusera på utväxlingen av pengarna och att allt bottnar i beräkningar av insatsernas totala effekt.

Strategin ”earning to give” där studenter ges rådet att välja högavlönade arbeten för att tjäna så mycket pengar som möjligt för att på så sätt kunna skänka stora summor till välgörenhet har också ifrågasatts. Kritiker undrar hur välbärgade människor ska förmås att hålla fast vid ett livslångt löfte om att skänka bort stora delar av sin lön och varför de ska förvandla sig till medel snarare än mål.

Andra kritiserar EA-rörelsens fokus på specifika hjälpområden som gör att man missar tanken på hur det globala systemet bör förändras i grunden. EA-rörelsen menar istället att det är svårt för enskilda individer att lyckas genomföra större politiska förändringar. Däremot kan de göra personliga val utifrån sin plånbok.

KRISTIAN RÖNN kom i kontakt med begreppet effektiv altruism för fem år sedan. I Lund hade han pluggat naturvetenskap, matematik, data, statsvetenskap och nationalekonomi men irriterat sig på bristen på empirisk evidens. Det var först när han kombinerade matematik med filosofi som bitarna föll på plats.

– Med matematikernas rationella tänkande och filosofernas sätt att ställa rätt typ av frågor kände jag plötsligt att man skulle kunna komma rätt långt, säger Kristian.

Universitet i Oxford har kommit att bli ett nav för EA-rörelsen och här kom Kristian i kontakt med olika inriktningar. En av dem är ”Giving What We Can” där medlemmarna ingår ett livslångt löfte att skänka 10 procent av sin årsinkomst. En annan är ”80,000 Hours” som undersöker vilka yrken som har mest positiv påverkan på världen och hjälper studenter med yrkesvägledning.

Kristian valde en annan väg. Han vill bidra till ett hållbart samhälle och med hjälp av artificiell intelligens och datavetenskap har hans företag Normative tagit fram ett smart verktyg som automatiserar hållbarhetsmätningar så att företag kan bedöma sin sociala och miljömässiga påverkan i realtid.

På bara ett par år har Kristians företag växt med tio medarbetare och nu funderar de på nya lösningar.

Han tycker att stora delar av näringslivet fortfarande saknar transparens. Många företag säger sig jobba med hållbarhet men ofta är deras insatser långt ifrån tillräckliga. Så det finns en hel del att göra.

­-  Idag finns det inga effektiva mekanismer för att differentiera riktigt bra CSR-arbete från greenwashing, säger Kristian.

NORRSKEN FOUNDATION arbetar för att attackera de stora samhällsproblemen via entreprenörskap, riskkapital och ny teknik. Stiftelsen startades i juni 2016 av Niklas Adalberth, grundaren av betalbolaget Klarna. Genom att satsa på digitala lösningar kan man påverka fler människor snabbare.

Norrsken har inget direkt samarbete med EA-rörelsen men man hämtar inspiration från idéerna. Stiftelsens altruistiska inriktning handlar om att stötta socialt entreprenörskap och uppmuntra fler att bidra. Den effektiva delen utmärks av att man hela tiden mäter kostnadseffektivitet och avkastning.

– Till skillnad från traditionella välgörenhetsorganisationer kan vi ta stora kalkylerade ekonomiska risker. Men där riskkapitalister främst tittar på finansiell avkastning är vårt avkastningskrav att göra så stor samhällsnytta som möjligt, säger Louise Samet.

Norrsken hjälper företag att sätta upp relevanta mål för vad de kan påverka, som antalet räddade eller förbättrade liv, antal personer som får jobb eller mat som räddas undan svinn. Man finansierar också olika digitala lösningar. ”Welcome!”  är en app som underlättar kontakten mellan svenskar och nyanlända. En annan är ”Karma” där restauranger kan sälja överblivna måltider till ett lägre pris.

Stiftelsen har även ett eget labb där man har tagit fram ”Klarity”, en app för visselblåsare som kan ladda upp bevis på korruption direkt i mobilen. Den lanseras inom kort med start i Östeuropa.

– Det finns mycket företagen kan göra och vi hoppas bli en bro mellan det traditionella näringslivet, välgörenhetsorganisationer och nya digitala satsningar, säger Louise.

*********************************

Effektiv altruism
Effektiva altruister söker svaret på frågan hur våra resurser kan användas på bästa sätt för att hjälpa världens fattiga människor. Målet är att förebygga och lindra lidande och sjukdomar och för tidig död orsakad av fattigdom. Man fokuserar på områden som är förbisedda eller undervärderade och undersöker om en insats drastiskt kan förbättra livet för ett stort antal människor, om den ger en märkbart stor påverkan samt hur länge den positiva effekten kvarstår. EA-rörelsen följer tre principer – global empati, öppet sinne och kritiskt tänkande. Genom att känna ett moraliskt ansvar för hela världen, välja ut och agera på de problem som ger störst positiv effekt samt använda evidensbaserade metoder vill man hitta de mest effektiva lösningarna.

EA-rörelsen
Består av diverse organisationer, föreningar och sammanslutningar på högskolor runtom i världen. Alla delar samma grundläggande idéer om effektiv altruism men organisationerna har lite olika inriktning.

Centre for Effective Altruism
centreforeffectivealtruism.org
Samlar föreningar och organisationer som på olika sätt arbetar utifrån synsättet effektiv altruism. Har en svensk gren: www.effektivaltruism.org

GiveWell
givewell.org
Identifierar målområden och analyserar kostnadseffektiviteten hos välgörenhetsorganisationer inom hälsa och fattigdom.

Giving What We Can
givingwhatwecan.org
Medlemmarna skriver på ett livslångt löfte att skänka 10 procent av sina inkomster till kostnadseffektiva välgörenhetsorganisationer.

The Life You Can Save
thelifeyoucansave.org
Bekämpar fattigdom genom donationer till kostnadseffektiva välgörenhetsorganisationer.

80,000 Hours
80000hours.org
Undersöker vilka yrken som har mest positiv påverkan på världen samt erbjuder karriärrådgivning.

Text: Maria Lindberg Howard

Foto på Peter Singer: Joel Travis Sage (Wikipedia)