0708 85 05 28 maria (at) beep.se

Läser en intressant artikel av Jonathan Franzen där han reflekterar över vår tids fascination för teknik och “den moderna världens olidliga omänsklighet” och gör jämförelser med den österrikiske satirikern Karl Kraus essäer i tidskriften “Die Fackel” som kom ut 1899-1936. I ett avsnitt i texten jämför han Kraus tanke om “två typer av kulturell omognad: den som faller för ett stoff och den som faller för en form” med dagens eviga debatt om Mac kontra PC. Apples reklamkampanj “Get a Mac” togs fram av TWBA/Media Arts Lab och kördes 2006-2009. Den utsågs av Adweek till årtionendets bästa kampanj under det nya århundradet. Det fick mig att leta fram filmerna på YouTube där Justin Long (Mac) vänskapsgnabbas med John Hodgman (PC).

Tillbaka till artikeln: “Är det inte Apple-produktens själva kärna att man blir cool bara genom att äga den? Det spelar inte ens någon roll vad du gör på din Mac Air. Bara att använda en Mac Air och uppleva hårdvarans och mjukvarans eleganta design är en njutning i sig, som att promenera längs en gata i Paris. I motsats till att använda en klunsig, ändamålsenlig pc där det enda man kan uppskatta är kvaliteten på ens eget arbete. Precis som Kraus säger om det germanska livet, “nyktrar” pc:n till det man gör, så att man ser det utan girlanger. Detta var särskilt sant vid tiden för operativsystemen DOS och tidiga Windows. En av de tendenser som Kraus kommer att klandra i denna essä kan jämföras med mer sentida versioner av Windows, som lånar ytterligare element från Apple men trots detta inte förmår dölja den i grunden ocoola windowsaktigheten. Och vad värre är: medan de fruktlöst strävar efter Apples elegans, förråder de den gamla, spartanska skönheten i pc:ns funktionalitet. De fungerar fortfarande inte lika bra som macarna, och de är fula både vad gäller coolhet och ändamålsenlighet.”

Trots allt detta föredrar Jonathan Franzen PC framför Mac. De förnuftiga argumenten grusades av själva syftet att få människor att byta dator. I filmerna är Mac så självbelåten att PC och hans tillkortakommanden plötsligt känns attraktiva. Varför? Jo, han känns mer som en människa än som en maskin: “Hans försök till försvar och att uppfattas som cool var lustiga, och han led, som en mänsklig varelse.”

Jag vet inte om Jonathan Franzen har sett den brittiska versionen av Apples kampanj “Get a Mac” där komikerduon David Mitchell och Robert Webb spelar PC och Mac. Den anpassades efter lokala förhållanden och dialogen bygger mer på “British wit” men skådespelarnas redan väl inarbetade karaktärer Mark och Jeremy från Peep Show kan ha smittat av sig på hur de uppfattades i reklamfilmerna.

Jonathan Franzen är inte ensam med sin reaktion. Det intressanta är att många online-kommentarer stödjer samma tanke och tycker att PC-karaktären är den som är cool, inte Mac-karaktären. Märkligt? Nej, inte alls. Som människor identifierar vi oss med det mänskliga. Vi charmas av svagheter och uppskattar ärlighet. Det säger något mycket viktigt om hur vi bör tänka när vi lyfter fram fördelarna hos en tjänst eller produkt. Vi måste även våga lyfta fram det som inte är perfekt. Alla vill vi ständigt bli bättre och vår strävan är något andra kan känna igen sig i. Vem sympatiserar vi mest med? En intressant tanke.

Läs hela artikeln från Dagens Nyheter.